Snart börjar den nya informationsförordningen för livsmedel att gälla

2014-12-04

Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) om märkning och presentation av livsmedel gäller fram till och med den 12 december 2014. Den 13 december 2014 träder verkets föreskrifter om livsmedelsinformation, LIVSFS 2014:4, i kraft

Det nya regelverket bygger på EU-förordning 1169/2011. GS1 har tagit fram lösningar för att kunna skicka livsmedelsinformation elektroniskt och tjänster för att kvalitetssäkra sådan information.

Peter JönssonRedan 2009 lanserade GS1 Sweden Livsmedelsbilagan, som är en av flera bilagor i GS1:s globala standard för Artikelinformation. Det handlar om utökad artikel- och produktinformation för elektronisk överföring mellan affärspartners, som bland annat har tagits fram för att handeln effektivt ska kunna hantera livsmedelsinformation till konsumenterna. Inte minst med tanke på den växande online-handeln.

- I början var det endast ett fåtal leverantörer som fyllde i livsmedelsinformation, eftersom EU-förordningen inte börjar gälla fullt ut förrän den 13 december 2014, konstaterar Peter Jönsson, FMCG Business Manager på GS1 Sweden. EU-förordningen 1169/2011, som nu är implementerad i svensk lagstiftning, innebär bland annat att konsumenter måste kunna ta del av produktinformation innan de köper en vara – även när de handlar online.

Med början i september 2013 började dagligvaruhandeln i form av bland andra Axfood, Ica och Coop att ställa krav på kvalitetssäkrad Livsmedelsbilaga från sina leverantörer. Kvalitetssäkringen säkerställer att den elektroniska informationen som fyllts i Livsmedelsinformationen överensstämmer med det som står på förpackningen. Sammantaget handlar det uppemot 25 000 aktiva artiklar som omsätts i dagligvaruhandeln. 

- Till en början var antalet kvalitetssäkringar begränsat, men efter hand har volymerna ökat väsentligt, berättar Peter Jönsson.

I början av december återstår alltjämt ungefär 3 000 artiklar vars livsmedelsinformation ännu inte har skickats in eller är kvalitetssäkrade. En del leverantörer är ovana vid att själva ta fram produktinformation och är beroende av att deras underleverantörer förser dem med korrekta underlag.

Inte bara i Sverige

Runt om i hela Europa inom GS1 har det pågått och pågår fortfarande diskussioner om hur EU:s förordning 1169/2011 ska uttolkas när det gäller elektronisk hantering av livsmedelsinformation. Klart är att branschen i Sverige ligger långt framme när det gäller antalet inskickade livsmedelsbilagor och kvalitetssäkring.

Peter Jönsson rekommenderar leverantörer som inte kommer att bli klara före den 13 december att kontakta köparna, det vill säga mottagarna.

– Berätta att ni arbetar med informationen och inled en dialog om hur tidplanen kan komma att se ut framöver. Då får köparna en möjlighet att uppdatera myndigheterna om vad som händer och berätta att informationen är på gång.

Det har av naturliga skäl varit en stor utmaning att få informationen och kvalitetssäkringen på plats för alla de 25 000 artiklar som finns inom livsmedelshandeln. Nästa stora utmaning för GS1 och företagen är att säkerställa att informationen hålls uppdaterad löpande så att datakvaliteten ska kunna upprätthållas i systemen.

Ny arbetsgrupp för livsmedelsinformation

Inom livsmedelsbranschen finns det fortfarande en osäkerhet kring vad de nya lagarna och reglerna egentligen innebär och hur livsmedelsinformationen ska fyllas i, men även vilken information som ska finnas på förpackningen. Detta har fått till följd att många vänder sig till kundservice hos GS1 och Validoo.

– Vi är inga experter på livsmedelslagstiftningen men försöker vägleda kunderna vidare till exempelvis Livsmedelsverket, branschorganisationernas experter eller andra instanser, säger Peter Jönsson.

Det stora fokuset på dessa frågor var för övrigt anledningen till att GS1 tidigare i höstas tillsammans med användarna bildade en arbetsgrupp för just livsmedelsinformation.

– Gruppens uppgift är att hantera ärenden om livsmedelslagstiftningen kopplat till GS1-lösningar. Vissa lagrum gör det svårt att tillämpa lagen på elektronisk information, och vissa frågeställningar är helt klart öppna för tolkningar. Men i gruppen har vi de bästa tänkbara experterna på området, med representanter från både köpar- och säljsidan, Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel samt de ledande foodservicegrossisterna, säger Peter Jönsson.

Framöver kommer det också kunna bli aktuellt med produktinformation för bland annat kläder, verktyg och kemtekniska produkter.

Peter Jönsson understryker att det inte är GS1:s eller Validoos uppgift att tala om för användarna vilken information som ska anges i Livsmedelsinformationen eller på förpackningen, utan det är leverantörens ansvar. På samma sätt är det inte heller GS1 som ställer krav på att Livsmedelsinformationen ska fyllas i och kvalitetssäkras, utan det är köparsidan som ställer dessa krav. GS1 och Validoo tillhandahåller verktygen för att göra det så effektivt som möjligt för att uppnå högsta möjliga datakvalitet.