Var befinner vi oss 2053?

2013-05-28

Att blicka bakåt är lätt. För 40 år sedan introducerades streckkoden med artikelnummer i USA. Nu kan det vara intressant att spekulera i var vi befinner oss om 40 år. Bo Raattamaa, VD GS1 Sweden, blickar framåt.

Idag förs en diskussion om hur det går att koppla mer information till artikelnumret i streckkoden. Utvecklingen inom detta område sker snabbt. Från att streckkoden bara varit något för ett underlätta kassarbete i butik står vi nu inför ett läge då konsumenten genom att skanna en streckkod även kan få mer information om produkten. Detta underlättar val och sätter konsumenten i fokus. Men detta är bara början.

I konsumentens tjänst

Jag tror att vi i framtiden kommer att vara allt mer beroende av att i realtid ha information om alla produkter som finns runt omkring oss. Det kan gälla när jag behöver fylla på varor hemma eller hur jag ska kombinera varor när jag lagar min mat. Inom hemelektronikens värld ser vi att vi snabbt går mot att ett läge som ibland brukar kallas Internet of Things. 

Olika apparater vi har hemma kan vi inte bara styra på distans, de talar också om för oss när de ska bytas ut, repareras eller när nya produkter finns tillgängliga på marknaden. Eller kanske hur jag till exempel på ett smartare sätt ska kunna värma upp mitt hus och minska förbrukningen av energi. Det är med andra ord ”tänkande” produkter, ständigt uppkopplade. Apparater som säger till när det är dags att byta ut en komponent eller att den börjar tappa i prestanda. Ett nyhetsprogram som sänder just när en händelse har inträffat, och TV-mottagaren vet att jag är intresserad av just nyheter identifierar vilken apparat som kan sända nyheterna som är närmast mig och direkt kopplar upp sändningen. För att undvika att produkter behöver bytas, och för att förlänga livslängden, kommer man att kunna ”uppgradera” dessa genom att man tillför intelligens och därigenom omvandlas den till en intelligent produkt där du kan minska energiförbrukning eller tillföra ny funktionalitet.

Närproducerat och hållbarhet får en ny innebörd

Närproducerat får en ny innebörd genom att olika typer av så kallade 3D-skrivare gör att vi till exempel inte längre behöver transportera reservdelar långa sträckor. De kan produceras i närområdet och det spelar ingen roll om min bil är från 90-talet eller 2030-talet. Bilen talar själv om när en komponent behöver bytas ut och beställer själv en från en närbelägen verkstad. Detta kan också påverka vår samhällsstruktur. Kostnadseffektiva och hållbara produkter som produceras nära marknaden och utan att några lager behövs.

Hälso- och sjukvården behöver öka takten…

Inte minst demografiska förändringar gör att man behöver genomföra stora förändringar i synen på hur vård ska bedrivas. Om 40 år har hälso- och sjukvården anammat ett internationellt synsätt och har på allvar tagit upp kampen att bli den sektor som är effektivast på logistikflöden och inför gemensamma standarder och processer med syfte att reducerat antal skador i vården. Nu kan man följa i realtid allt som används för, på och i en patient.
Jag tror också att vi till stor del vårdar oss själva i hemmet. Genom olika tekniska lösningar kan vi själva ta prov på oss få en snabb diagnos via nätet och kopplas automatiskt upp mot en läkare som är just specialist på den sjukdom som jag fått. Har vi fått ett implantat så kommer implantatet att säga till om det inte fungerar som det ska. Vi har kommit ett steg närmare del intelligenta reservdelsmänniskan.

Gränslös logistik

I våra relationer mellan företag så ser vi att logistikkedjor blir integrerade och globala. Samma standarder och lösningar går lika bra att använda i Sverige som i Kina. Gränser mellan länder är inte längre betydelsefulla. Vi kan följa produkten i realtid på dennes väg från råvara till färdig produkt och hela vägen ut till konsument. Spårbarhet längs hela kedjan är en realitet och det sker på ett trovärdigt sätt.

Varor kan följas, kontrolleras och produktion optimeras. All information som kan genereras i en flödeskedja från råvara till konsument återanvänds kontinuerligt i syfte att optimera processen. Utbytet av information kommer att ske i realtid. Dagens sätt att arbeta med EDI tillhör historien och nu handlar det mer om realtidsinformation som görs tillgänglig för alla som behöver informationen.

Förtroende blir ett nyckelbegrepp för att denna vision ska kunna genomföras. Sårbarhet är baksidan. Missbruk av förtroende leder till skada för alla inblandade. Kort sagt maskinen kommer att vara i människans tjänst. Men bara så länge vi kan lita på den.

Är dessa scenarion realistiska? Ja, jag tror det men det vi dock måste ta hänsyn till är att ny teknik, särskilt när det gäller infrastrukturella förändringar, tar tid att införa. Ett exempel på detta är att branscher först nu inför samma lösningar som man genomförde för 40 år sedan när streckkoden introducerades. I allt det jag beskrivit kommer det att behövas ett unikt och globalt identifieringssystem. Högre krav än idag kommer att ställas på tillförlitlighet och att det görs tillgängligt på ett effektivt sätt. Lokala avvikelser i ett land eller region kommer inte att accepteras.