Tolv trender som förändrar konsumenthandeln – och världen

2011-03-16

De här är en sammanfattning av trenderna som presenteras i The 2020 Future Value Chains senaste rapport. Projektet har engagerat mer än 700 personer; chefer från ledande återförsäljare, producenter, akademiker, tredjepartsleverantörer och industriorganisationer.

Ökad urbanisering

2050 kommer 70 procent av världens befolkning bo i städer och antalet städer med en befolkning över åtta miljoner fördubblas.

Konsekvenser: Fler mindre lokala butiker med begränsade lager, som säljer mer närproducerat.

Åldrande befolkning

Befolkningen blir allt äldre. I många länder kommer de över 50 år utgöra en majoritet av den röstande befolkningen vilket ger dem ett betydande politiskt inflytande. Det är en köpstark grupp som kommer påverka ekonomin.

Konsekvenser: Återförsäljarna måste anpassa sina verksamheter efter de äldres behov. Att erbjuda transporter till och från butiken, mer hemleverans, bredare butiksgångar, fler affärer i äldreboenden och lättlästa etiketter, är sätt att tillgodose detta. Samtidigt kommer tillväxten sjunka i många i-länder när en större andel av befolkningen går i pension. Det sätter också större press på välfärdssystemen. Flera utvecklingsländer kan dock öka sin tillväxt i takt med att den stora unga befolkningen når arbetsför ålder.

Ökad inkomstutjämning

Utvecklingsländernas medelklass växer explosionsartat. 2000 bodde 56 procent av den globala medelklassen i utvecklingsländerna – 2030 förväntas den andelen ha stigit till 93 procent.

Konsekvenser: Detta leder till ökad konsumtion, inte minst på olja och matvaror. Den nya medelklassen skapar stora möjligheter för producenter och återförsäljare. I de äldre industriländerna kan dock delar av medelklassen ställa krav på en mer protektionistisk politik. 

Konsumenterna anammar ny teknik

Mobiltelefonerna kommer allt mer användas vid inköpen. 2013 kommer två miljarder konsumenter använt sina mobiltelefoner för att köpa varor och tjänster. I butikerna kommer också telefonerna kunna ge konsumenterna mer information om varorna.

Konsekvenser: Företagen måste använda sig av rätt kanaler inom de sociala medierna för dialogen med sina målgrupper. De måste också kunna hantera och analysera den stora mängd konsumentdata som kommer att finnas tillgänglig.

Stigande servicekrav

Konsumenterna använder ny teknik i allt större utsträckning.

Konsekvenser: Det leder till efterfrågan på nya servicetjänster. Ekonomin kommer vara ännu mer webbaserad med stora krav på transparens och service dygnet runt.

Hälsa och välbefinnande allt viktigare

Konsumenterna blir allt mer hälsomedvetna och efterfrågar mer hälsosamma produkter.

Konsekvenser: Producenter och återförsäljare måste kunna erbjuda de hälsosamma produkter som efterfrågas.

Ökat intresse för hållbarhet

 

Konsumenterna bryr sig mer om hållbarhetsfrågor och utsläppsregleringarna kan förväntas öka. I USA förväntas marknaden för gröna varor nästan fördubblas till 2015.

Konsekvenser: Livsmedels- och konsumentvaruindustrierna är särskilt sårbara för utsläppsregleringar eftersom de genererar stora utsläpp i förhållande till sin lönsamhet. Matindustrins avfall kommer förmodligen också bli en viktig fråga, och här finns det utrymme för förbättringar. En fjärdedel av all mat och dryck som köps i Storbritannien slängs i soporna.  

Ekonomsikt maktskifte

Kinas och Indiens ekonomiska betydelse fortsätter att öka. Kinas andel av världsekonomin förväntas stiga från 13,3 procent 2010 till 20,7 procent 2020. Och 2012 väntas Indiens ekonomi växa kraftigt.

Konsekvenser: Ekonomin kommer även i fortsättningen att ständigt förändras. Nya handelsområden skapas och på de nya marknaderna uppstår nya konkurrenskraftiga företag: Brasilien inom jordbruksprodukter och energiutvinning från havet; Ryssland inom energi- och metallproduktion; Indien inom it-tjänster, läkemedel och bildelar; och Kina inom stål, hemelektronik och telekommunikationsutrustning.       

Begränsade naturresurser

2030 finns mer än åtta miljarder människor på jorden. Det skapar ökad efterfrågan på knappa naturresurser som mat, energi och vatten.

Konsekvenser: Priserna stiger och kostnaderna för matproducenterna ökar. Livsmedelsindustrin måste samarbeta för att driva hållbarhetsfrågorna framåt. Att de fossila bränslena är priskänsliga och ändliga banar väg för vindkraft och solenergi.

Fler regleringar

Fler lagar och regler kring miljö och klimat är att vänta. Finanskrisen visar hur sammankopplad världsekonomin är, och att vissa regleringar faktiskt gagnar företagen. Även livsmedelsförsörjningen förväntas att omgärdas av mer lagstiftning. Redan i dagsläget har Kina, Japan och Sydkorea undertecknat ett avtal om detta.

Tillämpning av ny teknik effektiviserar leveranskedjan

Ökat samarbete, tillsammans med ny teknik inom logistik, skapar en effektiviserad värdekedja med större spårbarhet och transparens.

Konsekvenser: Kommunikation och verktyg för att dela data är nyckelfaktorer för att lyckas. Teknik som EDI, GDS och RFID gör detta möjligt.

Nästa generations informationsteknik ritar om kartan

Inom konsumenthandeln kommer informationen användas och delas i alla led: av chefer, medarbetare, samarbetspartners och konsumenter. Nya tekniska lösningar kommer ge producenter och deras handelspartners möjlighet att bättre samarbete kring reklamsatsningar, lager och andra gemensamma åtaganden inom värdekedjan.

Per Rosengren, direktör hållbar utveckling, Kooperativa Förbundet

Per Rosengren

Rapporten bekräftar perspektiv som finns i många andra framtidsspaningar och lyfter upp frågor som vikten av hållbarhet och ökad spårbarhet. Vi har länge arbetet med hållbarhetsfrågor – det står inskrivet i vårt grunduppdrag. Det handlar om att utveckla ett hållbart sortiment ur både ett socialt- och miljömässigt perspektiv men också om att bedriva en hållbar verksamhet. Här finns det flera viktiga frågor att arbeta med, som hur vi påverkar fiskbestånden i havet.

Djurskydd är också en viktig fråga som går igen i diskussionen om svenskt kontra utländskt kött. Energiförbrukningen i butikerna är också en stor utmaning eftersom de har större klimatpåverkan än transporterna. Vi handlar in frukt och grönsaker från 75 olika länder, och även här kommer vi se en större konsumentmedvetenhet eftersom odlingarna påverkar ekologi och vattentillgång.

Den ökade spårbarheten gynnar oss och konsumenterna i miljöarbetet. Förpackningarna räcker inte längre till för att rymma all viktig information. Men genom RFID och andra lösningar går det att läsa ut information om primärproduktionen direkt på mobiltelefonen eller på skärmar i butiken.

Maria Smith, chef för miljö och socialt ansvar, ICA

Maria Smith

Det märks tydligt bland våra kunder att intresset för hållbarhetsfrågor ökar. Vi är övertygade om att ett bra, hållbart miljöarbete lönar sig och ICA-koncernen har ett ambitiöst miljömål att minska våra utsläpp av växthusgaser med 30 procent till år 2020, jämfört med 2006.

För att nå dit har vi gjort och gör en mängd åtgärder; till exempel arbetar butikerna för att bli mer energieffektiva samt att i stor utsträckning använda förnybar el och många har också hittat lösningar för att minska avfallet från butiken, t.ex. genom att anställa kockar som lagar mat på ratade råvaror. Vi återvinner också 99 procent av avfallet från våra svenska lager idag.

I höstas öppnade vi ICA Kvantum Sannegården i Göteborg, som är pilotbutik för hur framtidens klimatsmarta ICA-butiker ska byggas. Här har resurssnål teknik och enkla, effektiva lösningar kombinerats för att minska utsläppen och jämfört med en fem år gammal butik av samma storlek uppskattas Sannegården vara minst 35 procent mer energieffektiv.

Samtidigt vill vi också hjälpa våra kunder att göra smarta miljöval och fortsätter att utöka vårt miljömärkta, ekologiska och etiskt märkta sortiment.