Skärpta krav på leksaker ökar behovet av spårbarhet

2013-06-13

Många föräldrar är oroliga för att det finns farliga ämnen i barnens leksaker. Sedan några år finns det EU-regler för vilka ämnen leksaker inte får innehålla, det så kallade leksaksdirektivet. I juli 2013 skärps kraven ytterligare. Därmed ökar behovet på spårbarhet.

Det svenska företaget BRIO Play är en av världens främsta tillverkar av leksaker i trä. Företaget ingår i BRIO-koncernen. Göran Kullberg är kvalitetschef på BRIO och arbetar med produktsäkerhet och spårbarhet. Det är en självklarhet att alla BRIO-produkter måste vara godkända av de nationella och internationella myndigheter som reglerar produktens funktion och märkning.

– Leksaksdirektivet ställer krav på att det ska finnas en märkning på varje produkt. Det ska gå att spåra produkten, berättar Göran Kullberg.

BRIO deltar i expertgrupp inom EU

BRIO Play har en egen märkning på varje leksak som gör den lätt att spåra. Göran Kullberg sitter också med i en expertgrupp tillsatt av EU-kommissionen som arbetar med konsumentprodukters spårbarhet; Informal European Commission Expert Group on Product Traceability.

– De skärpta regler som införs nu till sommaren påverkar inte kravet på spårbarhet. Men det blir självklart ännu viktigare med en fungerande kontroll, och att det finns möjligheter att spåra en produkts tillverkning, så att det går att ta bort den från marknaden, framhåller Göran Kullberg.

Redan 2009 tog EU beslut om de bestämmelser som talar om vad leksaker får innehålla, det som kallas leksaksdirektivet. Enligt det generella kravet ska leksaker vara utformade så att det inte finns någon risk för skador på människors hälsa till följd av exponering för de kemiska ämnen eller blandningar som leksaken består av eller innehåller.

Skärpta regler redan till sommaren 2013

Bestämmelserna har sedan successivt införts, och den 20 juli 2013 skärps kraven när det gäller kemikalier i leksaker. De nya bestämmelserna i leksaksdirektivet omfattar migration på 19 i stället för 8 ämnen, det vill säga högsta halt för biotillgänglighet, vad barnet tar upp i kroppen. Separat, vid sidan av leksaksdirektivet, skärps även kraven när det gäller CMR-ämnen, det vill säga cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, som inte får användas i leksaker. Vidare förbjuds doftämnen, som inte tillåts i kosmetika.

Den exakta utformningen av de nya reglerna pågår. Göran Kullberg berättar att standarden är godkänd angående analysmetoderna för organiska tennföreningar och krom. Här startas nu ett nytt arbete för att snarast definiera dessa metoder.

Den EU-expertgrupp Göran Kullberg ingår i kommer att lägga fram en rapport senare i år om hur spårbarheten ska förbättras på konsumentprodukter överlag, det gäller inte bara leksaker. Ett skäl till expertgruppens arbete är återkommande är problem med att spåra produkter.

– Om alla produkter var märkta, och alla följde de regler som finns idag, skulle det inte vara några problem, menar Göran Kullberg. Men det finns mängder av konsumentprodukter som säljs i Europa som inte har någon märkning alls. Det gäller även leksaker.

Försäljning via internet svår att kontrollera

Göran Kullberg anser att det måste till bättre införselkontroll, och att den som sätter en produkt på marknaden måste fås att ta ett större ansvar. Den ökande försäljningen via internet bidrar också till att produkter helt vid sidan av alla kontrollsystem kommer ut på marknaden.

– När det upptäcks att en produkt innehåller farliga ämnen, och den inte har någon märkning alls, blir det naturligtvis omöjligt att spåra tillverkaren och få den återkallad.

Expertgruppen om spårning av konsumentprodukter samarbetar med, och får information från, det så kallade Rapex-systemet. Expertgruppen startades för att det förekom så många fall i Rapex-listan där det inte gick att spåra produkterna. Gruppen består av representanter från myndigheter i olika länder, industrin, branschorganisationer och olika experter på spårbarhet som till exempel GS1.

Bra samarbete mellan olika intressen i expertgruppen

Diane Taillard, GS1

I expertgruppen sitter även Diane Taillard, som är ansvarig för hållbarhet och spårbarhet vid GS1s huvudkontor i Bryssel. Hon lyfter fram expertgruppen som ett föredöme när det gäller bra samarbeta mellan myndigheter, industrin och olika experter.

- Vi har med oss olika erfarenheter in i arbetet och vi kan lära av varandra, samtidigt som vi alla arbetar för ett bra resultat och för konsumenternas bästa.

Diane Taillard menar också att vid sidan av lagar och regleringar gäller det att få fram ett arbetssätt som fungerar i praktiken. En bra praktisk verksamhet tar vid där regleringar tar slut, och där har till exempel globala standarder, som gör det möjligt att spåra en produkt, en viktig uppgift att fylla.

– En av de stora utmaningarna är den ökande e-handeln och att konsumenter köper produkter utanför EU. Detta är ett nytt område som lagar och regleringar måste försöka ta hänsyn till, framhåller Diane Taillard.

Varningssystem för farliga produkter

Rapex är EUs varningssystem för farliga konsumentprodukter mellan konsumentmyndigheterna i EUs medlemsländer. Varje fredag publiceras en lista med Rapex-anmälningar om farliga produkter som har rapporterats in av myndigheterna i EUs medlemsländer. I listan finns information om produkten, den möjliga faran och åtgärder som vidtogs av det rapporterande landet. Kläder, textil, leksaker och motorfordon är de produkter som förekommer oftast på listan.

Kina är det tillverkningsland som toppar listan med mer än hälften av Rapex-anmälningarna, men Kinas andel har minskat från 58 procent 2010 till 54 procent 2011. Av anmälningarna 2011 gällde 19 procent produkter med europeiskt ursprung, medan 15 procent gällde andra länder, och 8 procent gällde produkter med okänt ursprung. 2004 så svarade andelen med okänt ursprung för 23 procent, så den andelen minskar stadigt i och med att identifieringen förbättras. (Uppgifter från pressmeddelande om konsumentskydd, Euroepiska kommissionen, den 12 maj 2012)