Så gick diskussionen när streckkoderna infördes

2013-05-28

På ICA-stämman 1982 var en av de stora frågorna EAN-systemets införande och därmed borttagandet av prislapparna. Prislapparna skulle ersättas av hyllkantsetiketter med information om jämförpris, varans pris med mera. För- och nackdelar debatterades på stämman med bland annat konsumentombudsmannen, fackliga representanter och företrädare för butiker och ICA centralt.

Här följer något av vad som rapporterades i ICA-nyheter (1/7 1982) från ICA-stämman:

Packhjälp till vissa kunder?

En fråga rörde den ökade hastigheten i kassorna till följd av att varorna nu bara skulle skannas. Många amerikanska konsumenter upplever det positivt med en snabb genomströmning. Där har man på många håll redan långa erfarenheter av datakassor.
 Efter att fackrepresentanten menat att kunderna omöjligt skulle kunna genomströmma kassan snabbare än tidigare, hävdade dåvarande konsumentombudsmannen Sven Heurgren:

– Det finns emellertid en klar risk att äldre människor kommer att uppleva det som mycket stressande att passera kassan. De känner trycket från kassörskan och från kunderna i kön bakom o s v. Eventuellt måste man införa packhjälp till vissa kunder.

Påverkar sortimentet

Med datans hjälp kan butikerna i framtiden också bättre anpassa sitt sortiment efter kundernas önskemål. Ett faktum som samtidigt oroar konsumentombudsmannen Sven Heurgren.


– Vad händer med lågfrekventerade produkter? Varor anpassade för diabetiker eller invandrare. Försvinner dessa varor? undrade han.

På den punkten var samtliga köpmän överens:


–  Man slår inte ut varor som det inte finns ersättare för.

Underlättar jobbrotation

Den fackliga representanten visade sig vara allt annat än positiv till det nya systemet, medan ICAs representanter istället såg förbättringar för personalen.

– Vad datakassorna kan ge för effekter för den framtida sysselsättningen är något som oroar Kent Pettersson, Handelsanställdas förbund.

Han underströk bland annat kvalitén i arbetsuppgifterna som en mycket väsentlig fråga:

–  Kassörskans jobb riskerar att bli utarmat.
Frågan är överhuvudtaget: Varför datoriserar vi?

Sven-Göte Gustavsson, ICA Hakon, tror att man kan intensifiera ”jobbrotationen” i butikerna. Detta tack vare att maskinerna håller priserna ”i huvuden” och inte ett par speciellt utvalda kassörskor. Fler får möjlighet att jobba i kassan.

– Få yrken kräver så mycket från sina utövare som kassörskans, sade Jonas Ahlin, köpman från Borås.

– 
Det nya systemet kommer att förenkla en bit av arbetet. Hon får tid över att ge service till, och framför allt tid till att tala med, sina kunder. Jag ser det knappast som någon status att hålla en massa siffror i huvudet. Det kan vi överlåta åt maskinerna”