Oläsbara streckkoder kostar 200 miljoner kronor

2012-03-21

Alla vinner på en bättre streckkodskvalitet! Det är en sanning som nu också fått en prislapp. Kvalitetsbrister som leder till oläsbara streckkoder kostar branschen drygt 200 miljoner kronor varje år.

För att undersöka hur streckkoderna fungerar i butikerna har GS1 Sweden tillsammans med Axfood, Coop och Ica genomfört en stor undersökning där i princip samtliga artiklar – totalt 44 000 – scannats i tre butiker. Följande butiker ingick i studien; COOP Forum med drygt 18 000 artiklar, ICA Kvantum med nästan 16 000 och Hemköp med närmare 10 000 artiklar.

De undersökta butikernas kassalinjer hade alla den vanligaste typen av teknisk utrustning för respektive kedja. Arbetsmomenten i kassalinjen filmades för att studera hur felaktigheter hanterades och hur lång tid det tog att lösa ett problem i kassalinjen. Studien har verifierats mot en studie som gjorts i Frankrike. Den visade att tidsåtgången för att korrigera fel är snarlik den i Sverige.

Resultatet av studien visar att närmare två procent av streckkoderna var helt oläsbara och nästan lika många av artiklarna gick inte att scanna vid första försöket, kassapersonalen tvingades då vrida produkten, vika undan en flik eller sträcka ut produkten.

– Om vi antar att samma problem uppkommer i samtliga butiker vid scanning så uppgår kvalitetsbristkostnaden till 208 miljoner kronor bara för de oläsbara streckkoderna, säger Bo Raattamaa, VD för GS1 Sweden.

De uppskattade kvalitetsbristkostnaderna avser hela dagligvarubranschen i Sverige och resultatet bygger på att tiden för att avhjälpa problemet med en oläsbar streckkod har uppskattats till 20 sekunder.

– Alla blir vinnare – producent, handel och konsument – om alla i branschen drar sitt strå till stacken för att förbättra streckkodskvaliteten, framhåller Bo Raattamaa. Vi på GS1 Sweden hjälper till med information, utbildningar och erbjuder våra Validoo-tjänster, som bland annat kontrollerar att streckkoden är rätt innan den används.

Vanliga kvalitetsbrister som försvårar scanning – och dess konsekvenser

  • Artiklar behöver vinklas för att kunna scannas.
  • Handpåläggning krävs för att scanna, t.ex. att streckkoden helt eller delvis är dold under en flik eller förpackningen behöver sträckas ut.
  • Fler än en streckkod. Vilken ska kassören scanna?
  • Oläsbar – streckkod som beroende på kvalité inte kan scannas. Kassören behöver antingen stansa artikelnumret eller tillkalla hjälp för att lösa problemet. En vanligt förekommande lösning är att fråga kunden vad artikeln kostar och därefter tillämpa en konservativ prissättning, med tappad bruttovinst som följd.
  • Artiklar som saknas i back-office. Kassören får lösa det genom att tillkalla hjälp eller fråga kunden vad artikeln kostar.

Produkter där det finns mer att göra

Studien visar att några produktkategorier oftare har problem med streckkodskvaliteten än andra:

  • Finkem, artiklar som är små eller svåra att märka med streckkod direkt på produkten
  • Tidningar
  • Färskvaror (kött & chark samt frukt & grönt)
  • Delar av specialsortimentet.

Sammanfattningsvis konstateras att 40 procent av problemen är relaterade till färskvaror, 40 procent kolonial, Non-food 10 procent och djupfryst 5 procent.

Problem hos ett mindre antal leverantörer på Coop

Hos Coop stod 40 leverantörer för nästan 70 procent av problemen med oläsbara streckkoder sett till hela volymen. Nästan hälften av problemen kom från färskvaror. Till färskvaror räknas både frukt och grönt samt kött och chark. Dessutom är vissa leverantörer återkommande och problemet kan ringas in till ett mindre antal leverantörer.

– Vi ser även en utmaning med det lokala sortimentet. Dock är det värt att betona att dessa artiklar, även om de är många till antalet, står för en liten del av den totala volymen, säger Ralf Lind, verksamhetsutvecklare på Coop Inköp & Kategori.

Validoo Q-lab höjer kvaliteten

Det framgår tydligt av studien att leverantörer som använder sig av tjänsten Validoo Q-lab har färre problem med sina streckkoder. Validoo Q-lab kvalitetssäkrar att artikelinformationen stämmer överens med ett varuprov. Och omvänt visar studien att de produktkategorier som har återkommande problem inte kvalitetssäkrar sina streckkoder lika ofta.


– Det är glädjande att andelen problem bland leverantörerna som använder Validoo Q-lab är låg. Den enkla slutsatsen är att Validoo Q-lab höjer kvaliteten eller bevarar kvaliteten på en hög nivå vad gäller just läsbarheten i kassalinjen, säger Bo Raattamaa.

Fortsatt arbete för att höja kvaliteten

Slutsatsen av studien är trots allt att problemen med streckkoder i svensk dagligvaruhandel är på en låg nivå om utgångspunkten är att streckkoden är ”oläsbar”. Men det finns anledning till vissa förbättringar.

– Inom några områden krävs mer information, framhåller Bo Raattamaa. Det gäller till exempel streckkodens placering och att den inte ska placeras vid en fog eller så att den täcks över.

Även när det gäller lokala produkter, där butiken själv fattat beslut om att köpa in en produkt, finns mer att göra. Kedjorna bör tillhandahålla informationsmaterial om streckkoder och streckkodskvalitet, samt informera om möjligheten att verifiera streckkoden genom Validoos försorg.

– Detaljhandelsföretag bör ha en egen planering för att förbättra kvaliteten och hur de ska kommunicera med sina leverantörer, säger Bo Raattamaa. Vi från GS1 Sweden medverkar återkommande vid genomgångar och interna möten, och vi har genomfört en översyn av vårt informationsmaterial så att det är tydligt hur de problem som finns kan lösas.