Ökad patientsäkerhet på Nya Karolinska Solna

2011-10-26

Med en sammanlagd yta som motsvarande 45 fotbollsplaner växer Nya Karolinska Solna (NKS) fram i stadsdelen Hagastaden på gränsen mellan Solna och Stockholm. Sjukhuset kommer redan från start att ha en hög patientsäkerhet som bygger på GS1-systemet.

Mathias Elmfeldt, Karolinska Universitetssjukhuset

Mathias Elmfeldt, projektledare och verksamhetsutvecklare vid Karolinska Universitetssjukhusets avdelning för Servicetjänster och Logistik är en av dem som arbetat med att utveckla logistiken för det nya sjukhuset. Genom att använda sig av känd modern logistikrelaterad teknik även i vården kan Karolinska bli mycket effektivare och få en högre patientsäkerhet. Modern logistik ställer krav på sjukhusets IKT-system (Informations- och Kommunikationsteknik) som snabbt växer i betydelse inom sjukvården.

– Sjukvården ligger långt efter detaljhandeln när det gäller användandet av standardiserade system och processer, berättar Mathias Elmfeldt. Inom Stockholms läns landsting (SLL) används streckkoder för att sortera och hantera läkemedel och packlådor vid leverantörens centrala lager, men så fort lådorna lämnar lagret så slutar man använda koderna. Det finns en bristande insikt kring betydelsen av standardisering.

Mathias Elmfeldt går så långt att han själv skulle vara tveksam till att ta mediciner som patient på svenska sjukhus.

– Det finns idag ingen modern kvalitetssäkring av läkemedelshanteringen i verksamheten. Oftast plockas alla patientens mediciner över i en burk av en sjuksköterska. På vissa avdelningar använder man en läkemedelsautomat som öppnar olika fack med mediciner per patient, men sedan läggs de också i en burk. Det finns oftast ingen personlig märkning på burken utan bara på sal och säng. ”Det blir upp till den mänskliga faktorn att rätt patient får rätt mediciner i rätt tid.” Och på samma sätt finns ingen säker spårbarhet på utrustning, instrument och implantat som används i vården.

Mathias Elmfeldt menar att ett av problemen är att de som arbetar med tekniken kring standardisering av processer och flöden inte har kontakt med vården. Känd teknik finns men det är ingen som efterfrågar den.

– När det gäller den praktiska läkemedelshanteringen är det av tradition sjuksköterskornas domän. Andra yrkesgrupper, inklusive läkarna, har svårt att komma in där.

Enligt Mathias Elmfeldt växer dock insikten även inom svensk sjukvård. Karolinska och ett antal landsting i Sverige har ställt sig bakom ett visionsdokument om hur arbetet kring standardisering inom vården ska drivas vidare med utgångspunkt från GS1-systemet.

– Den nya sjukvårdslagen ställer dessutom krav på en bättre processäkring. I dag letar man efter en person som gjort fel när det händer något inom sjukvården. Men ofta handlar det inte om att peka ut en person, hela systemet måste ses över och hela processen måste göras säkrare.

– Sjukvården måste lära av detaljhandel och att arbeta med hela processen – vi måste ner på patient- och tablettnivå.

Bedside-scanning redan i England

I England har de första stegen tagits mot bedside-scanning (se separat artikel). Varje patient förses med ett armband med en unik streckkod.

Armbandet skrivs ut direkt från journalen, vilket minimerar risken för fel.

– Det är bara en tidsfråga innan vi har samma system i Sverige, det är viktigt att vi börjar förbereda oss redan nu, menar Mathias Elmfeldt. Bland mycket annat måste journalsystemet förändras för att vi ska kunna använda streckkoder.

En säkrare läkemedelshantering är bara en av fördelarna med en bedside-scanning och användandet av streckkoder i vården, enligt Mathias Elmfeldt.

– Det klagas idag på all tid som går till dokumentation och att vårdpersonalen måste lägga mer tid framför datorn än på patienten. Men med dagens teknik räcker det ofta att i stället scanna av tre standardiserade streckkoder. Många inom vården ser streckkodsläsningen som ytterligare en arbetsuppgift som bara läggs till allt annat. Vi kan tvärtom visa att streckkoder kan ta bort många arbetsuppgifter.

– Det viktiga är dock patientsäkerheten – det är värt att scanna påsarna med patientdoser och därmed veta att det är rätt medicin, till rätt patient, i rätt tid.

Mathias Elmfeldt sitter intill byggarbetsplatsen där det nya sjukhuset växer fram, och han reflekterar över behovet av en objekts- och rumsdatabas som snabbt anger vad som finns i ett rum i det nya sjukhuset.

– Nya Karolinska kommer att vara på 320 000 kvm. Man kan inte gå runt och titta i varje rum när det är något som felanmäls.

GS1 har standarder för att lösa detta.

Fördelar med ”bedside-scanning”

Mathias Elmfeldt har för Läkemedelsrådet på Karolinska sammanställt de fördelar som en fullt genomförd patientnära scanning innebär.

  • Högre patientsäkerhet genom standardisering av arbetssätt och mindre variationer
  • Säker process med spårbarhet i alla led
  • Mer tid till patienten
  • Högre effektivitet – mer vård för pengarna
  • Färre incidenter ger färre rapporter med snabbare utredningar och återkopplingar.