Landstingen för införande av standarder

2011-10-26

– Ett införande av GS1-systemets standarder inom sjukvården är bra för alla. Först och främst ger det bättre patientsäkerhet, dessutom underlättar det för leverantörerna och effektiviserar verksamheten.

Det säger Siv Waldén som är enhetschef på Stockholms Läns Landstings (SLL) Upphandlingsavdelning och har suttit med i den användargrupp, med arbetsnamnet Identifiering, märkning och klassificering, som bildats av ett antal landsting samt större leverantörer till sjukvården.

Initiativet till användargruppen togs av SLL och GS1 och stöds av offentliga sektorns organisation för elektronisk handel, SFTI. Bakom SFTI står Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Ekonomistyrningsverket (ESV) samt Kammarkollegiet.

I april i år presenterade användargruppen en vision om användning av GS1-systemet inom sjukvården i Sverige. I visionen konstateras inledningsvis att:

"Alla parter, oavsett profession och organisation, i leveranskedjan från tillverkare till patient, har fokus på att ge patienten bästa möjliga vård, öka säkerheten och samtidigt effektiviserar administrationen. Genom att använda samma globala standard i alla länder, företag och organisationer, kan sjukvårdens aktörer öka säkerheten i varje överlämningspunkt och slutligen se till att patienten får rätt produkt för rätt ändamål."”

I hela kedjan fram till patient


Visionen slår fast att ett tekniskt stöd med automatisk identifiering och datafångst bidrar till bättre patientsäkerhet och att GS1-systemet bör användas genom hela varuflödeskedjan fram till patient.

Siv Walldén

– Det finns så många goda exempel från olika länder som visar att det GS1-systemet fungerar bra inom sjukvården, menar Siv Waldén. Vi anser att det är den vägen svensk sjukvård ska gå, men det kommer att ta ett antal år innan allt är på plats.

Inom SLL har man nu i upphandlingar av läkemedel och skelettimplantat skrivit in att GS1-systemet kommer att börja införas.

– Alla inser fördelarna med att enkelt kunna spåra vilka patienter som till exempel fått en ny knäled som senare visade sig ha brister. Att ha spårbarhet på den produkten och genom en enkel sökning se vilka patienter som fått den betyder mycket för patientsäkerheten, säger Siv Waldén.

Att leverantörerna kan leva upp till GS1:s standarder för varor och tjänster är i dag inget skallkrav i dessa upphandlingar, men det ger en tydlig signal om vad som kommer att hända på sikt och leverantörerna får tid att anpassa sig.

– Det kommer dessutom att ta ett antal år för sjukvården att införa de system som krävs för att hantera standarder. Det finns på vissa sjukhus utrustning för att läsa en typ av streckkoder, men det behöver byggas ut och anpassas efter moderna koder. Våra datasystem måste också uppdateras.

Varje sjukhus bestämmer

Siv Waldén räknar med Nya Karolinska Solna, NKS, blir det sjukhus som går i täten (se separat artikel) när det gäller att införa GS1-systemet och bedside-scannning och att det övriga sjukhus följer efter.´

– NKS har en unik möjlighet att bygga in detta från början och de kommer att ställa krav på oss att vi genom upphandlingarna och våra centrala system ser till att det blir möjligt. Men sedan är det upp till varje sjukhus inom landstinget att bestämma när och hur standarder ska börja användas. Vi har inte centralt mandat att styra det.

Bakom användargruppen står de landsting som svarar för den absolut största delen av sjukvården i landet. Det innebär att den vision som nu lagts fram kommer att bli styrande för all sjukvård de närmaste åren och det kommer även att märkas i kommande upphandlingar av varor och tjänster för sjukvården.

Bristande patientsäkerhet leder till tusentals dödsfall

Varje år dör 3000 människor i Sverige på grund av skador i vården och så många som 100 000 skadas. Skador och dödsfall som i sin tur leder till 630 000 extra vårddygn till en kostnad av 5,3 miljarder kronor, enligt Socialstyrelsens vårdskadeundersökning från 2008. Patientsäkerhet är därför ett uttalat prioriteringsområde för regeringen, och Socialdepartementet har avsatt 400 miljoner till landstingen för bättre patientsäkerhet. I Läkemedelsverkets senaste årsberättelse konstateras också att problem vid läkemedelsanvändning kostar 10 miljarder varje år och 20-30 procent av kostnaderna är en följd av felaktig förskrivning eller administrering.