Branschen bekämpar piratkopierade läkemedel

En industri med nära koppling till hälso- och sjukvård är läkemedelsbranschen. Där vill man använda identifierare för att bekämpa de mycket stora, och växande problemen med förfalskade produkter.

2005 beslagtog EU-ländernas tullar drygt 500 000 förfalskade läkemedel, vilket var dubbelt så mycket som året före. 2006 hade antalet stigit ytterligare till 2,7 miljoner. Den läkemedelsförsäljning som sker på nätet, från webbplatser som inte skyltar med sin verkliga fysiska adress, utgörs till mer än hälften av förfalskningar, vilket kanske inte förvånar. Men de förfalskade läkemedlen lyckas ibland också ta sig in i den vanliga handeln.

– I Storbritannien har det hänt flera gånger, säger Jan Ström, kommunikationsdirektör på LIF, svensk branschorganisation för forskande läkemedelsbolag. Det är inget fel på den brittiska apoteksdistributionskedjan, den är minst lika bra som den svenska. Ändå har det vid upprepade tillfällen kommit in förfalskningar, för det ligger så fruktansvärt mycket pengar i den verksamheten, och straffsatserna är än så länge låga.

Eurpeiskt pilotförsök

Därför gjordes ett europeiskt pilotförsök hösten 2009 och våren 2010 vid 25 apotek i Mälardalen, där man kombinerade artikelnumret med ett unikt serienummer på varje enskilt läkemedelspaket. När varan skannas i kassan stäms serienumret av mot en databas. Vid tecken på förfalskning – om serienumret är felaktigt, eller om en förpackning med samma serienummer redan sålts någon annanstans – så slår systemet larm.

– En utvärdering efteråt visade att systemet fungerade, att det var kostnadseffektivt, bra och enkelt, att ledtiderna blev korta, att apoteken inte blev trötta på systemet och att själva skanningen funkade, säger Jan Ström. Därför har vår europeiska paraplyorganisation EFPIA beslutat att gå vidare med det här upplägget, med målet att vi ska ha det som ett alleuropeiskt system så snart som möjligt. Men det kommer att ta tid, eftersom vi har så olika apoteks- och distributionssystem i olika länder.

Det unika serienumret anges på förpackningen med GS1:s DataMatrix, en så kallad tvådimensionell streckkod, där informationen inte lagras i streck, utan i ett svartvitt rutmönster.

– Det stora syftet är att förhindra förfalskning, men i de här 2D-koderna finns också möjlighet att lägga in extra information, som utgångsdatum och batchnummer, säger Anita Finne Grahnén, direktör på LIF. Det är fördelar som vi så att säga får på köpet. Det gör att apoteken får lättare att hålla reda på att de inte säljer något som är för gammalt, samt att det blir enklare att spåra och dra tillbaka produkter om man upptäcker att något blivit fel i produktionen.

2D-streckkoder måste, precis som vanliga streckkoder, registreras en åt gången av en optisk läsare.

– Jag tror att det kommer att ske en övergång till RFID på sikt, säger Anita Finne Grahnén. Det ger ytterligare fördelar i distributionsledet – som att man kan läsa av hela pallar med varor. Men RFID-taggarna kostar fortfarande alldeles för mycket för att kunna sitta på varje läkemedelsförpackning. De har kommit ner i pris, men måste ner ännu mer.