Ökad fiskförsäljning med RFID-taggar

2011-01-19

Lagkrav från EU om ännu bättre spårbarhet för livsmedelsbranschen är förmodligen bara en tidsfråga. Det ligger i branschens eget intresse att följa med i utvecklingen – och helst ligga steget före. Bättre spårbarhet behöver inte heller ses som en kostnad utan kan faktiskt bidra till högre lönsamhet. Det visar pilotprojektet eTrace, ett RFID-test inom fiskeribranschen med GS1:s globala standard.

– Nu i nästa steg ska vi testa den här tekniken i större volymer, berättar projektledare Niklas Hild. Målet är att skapa en standard för branschen.

I projektet, som genomfördes under försommaren 2010, monterades RFID-taggar direkt på fiskelådor, dels på båtarnas returlådor men även på papperslådor i detaljistledet. Bakom testet stod SINTEF Fiskeri og havbruk, Roi4u i Sverige, TraceTracker i Norge, Lunds universitet, Matis i Island och svenska Fiskeriverket.

Niklas Hild, projektledare Fiskeriverket

– Det finns ett EU-förslag som säger att fiskeindustrin inom kort ska kunna spåra varje låda genom varje led, säger projektledaren Niklas Hild. Med det här systemet är det möjligt.

Standarden som användes för informationen heter EPCIS – Electronic Product Code Information Service – och visade sig leva upp till de europeiska regleringarna för livsmedelssäkerhet.

– Det är en global och öppen standard, säger Niklas Hild. Informationen i taggen följer GS1:s globala standard. Utan en standard är det omöjligt att införa lösningar i en större omfattning som detta fall.

 Fiskebåtens RFID-taggar kopplades mot information om fiskebåten, typ av fisk samt detaljerade uppgifter om var och när den fångats.

– Med den här tekniken behövs ingen uppmärkning med klisterlappar på lådorna. Att använda sig av olika former av handskrivna etiketter på en blöt fiskebåt är inte den bästa hanteringen.

Även i nästa led underlättar den här tekniken, då spårbarhetsinformationen inte behöver komma tillsammans med orderinformationen – all information finns i RFID-taggarna. Även i slutledet hade systemet sina fördelar.

Medarbetarna i Fiskelyckan i Göteborg kunde besöka en webbsida med information och kartor för varje fisklåda. Utifrån det kunde de förse fisklådorna med kartor som visade deras ursprung. Kunderna var inte sena att nappa och fiskbutiken kunde notera en markant försäljningsökning.

Det lyckade försöket ska följas upp av en ny studie med större volymer. En fråga som ska besvaras är om det krävs ytterligare anpassningar av tekniken för att den ska fungera friktionsfritt på båten och i de följande leden. Lunds universitet och Sintef bistår med analys. Resultaten ska ligga till grund för en guideline för branschen.

 – Kraven på spårbarhet kommer bara att öka, men vi ska inte enbart se det som en kostnad. Konsumenterna uppskattar informationen och det är möjligt att tjäna pengar på det här, säger Niklas Hild, projektledare på Fiskeriverket.