Dynamisk märkning ger minskat matsvinn

2013-09-26

Runt 60 procent av den mat som slängs är fullt ätlig. Konsumenterna litar mer på datummärkningen än på den egna näsan och smaklökarna. Nu startar ett forskningsprojekt som ska undersöka möjligheterna för att utveckla en dynamisk hållbarhetsmärkning.

Den märkning av livsmedels hållbarhet som sker i dag är statisk och sätts efter att producenten antingen förlitar sig på att hanteringen är perfekt eller garderar sig mot brister i hanteringen. De två märkningar som förekommer är bäst före-datum eller sista förbrukningsdag.

Konsumenterna tittar på det datum som står på förpackningen och agerar efter det. Följden är att mat av god kvalitet slängs helt i onödan” — Klara Båth, Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK)

Klara Båth är mikrobiolog och jobbar med livsmedelssäkerhet och hållbarhet på SIK. Det är ett institut med inriktning på livsmedelsforskning i nära samarbete med livsmedelsbranschen. Ett minskat livsmedelssvinn är en viktig fråga för SIK, med stora effekter på både ekonomi och miljö.

– Ur ett resursperspektiv är det här ett stort problem, menar Klara Båth. Många livsmedel har en stor energiryggsäck och det är slöseri av stora mått att de kasseras helt i onödan. Och det påverkar dessutom direkt konsumenternas plånbok.

Bättre koll på tempraturen genom hela varukedjan

På senare tid har hygienen hos livsmedelsproducenterna förbättrats, detta tillsammans med bra kyltemperaturer gör att de många livsmedel kan hålla längre än angivet datum. Men märkningen tar inte hänsyn till det.

– Hållbarheten påverkas av hur varan har hanterats. Det kan vara så att livsmedlet har förvarats i för hög temperatur, och då blir det dåligt tidigare än det datum som anges. Men är kylhanteringen god kan ofta livsmedel få en längre hållbarhet än vad datummärkningen visar, berättar Klara Båth.

Lösningen är att mäta temperaturen över tid och koppla den samlade informationen till modeller för olika förskämningsorganismer som påverkar livsmedel. Det finns sedan tidigare indikatorer som byter färg vid en viss temperatur, men här handlar det om att mäta temperaturen under hela kedjan och koppla detta till förutsägelser av livsmedlets hållbarhet.

– Genom den informationen går det sedan att förändra märkningen både framåt och bakåt beroende på hur hållbarheten har påverkats, framhåller Klara Båth.

Den ackumulerade temperaturen kan till exempel läsas av med RFID, och det kan också vara möjligt att mäta om varan har utsatts för till exempel fukt eller skak under hanteringen.

Projektet kan komma att ligga som gund för bättre varuhantering

I ett första steg kan den lösning som skissas i projektansökan vara av intresse för distributörer och handeln för att ta beslut om hur varorna ska hanteras i nästa steg i kedjan. Om det indikeras att ett livsmedel har kortare hållbarhet kanske det inte ska skickas från Skåne till Norrland, utan transporteras en kortare sträcka och därmed få en längre hållbarhet i butik och hos konsument.

– I förlängningen kan man tänka sig att ta hänsyn till konsumentens roll i kedjan, säger Klara Båth. Hållbarheten påverkas av hur livsmedlet transporteras hem till den egna kylen och i vilken temperatur det förvaras i där.

SIK, Lunds Tekniska Högskola och Malmös Högskola har nu sökt finansiering av projektet hos VINNOVA inom ramen för det program som kallas TvärLivs. Det är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram för livsmedel. Programmet ska stimulera forskning inom livsmedelsvetenskap och andra forskningsområden av betydelse för livsmedelsbranschen.

Hälften av projektets finansiering kommer från TvärLivs och hälften från industrin och andra intressenter. GS1 Sweden är med och stöttar projekten tillsammans med en lång rad företag som till exempel Bring Frigoscandia, Tetra Pak, Arla Food, Scan, Sony Mobil, IBM och Electrolux. Om projektet, som är en fortsättning på en förstudie som genomfördes i början av 2013, beviljas anslag från VINNOVA startar projektarbetet i oktober.