Bättre patientsäkerhet med GS1-systemet

2013-09-26

GS1-systemet ger unik identifiering av patienter, läkemedel, prover och sterila kirurgiska instrument med hjälp av standarder som används inom många olika sektorer över hela världen. Genom att automatiskt länka samman en patient till rätt behandling minskar risken för fel medicinering och dosering, att patienten får blod med fel blodgrupp eller behandlas med fel kirurgiskt ingrepp.

30 ledande företrädare för sjukvården och företag som arbetar med hälso- och sjukvården i en rad länder anser att GS1-systemt är den bästa globala standarden för sektorn. Ställningstagandet görs mot bakgrund av den rapport som McKinsey & Co presenterade hösten 2012. I den slogs fast att genom att använda en global standard genom hela leveranskedjan inom sjukvården kan 22 000 – 43 000 liv räddas årligen och kostnaderna minskas drastiskt.

Patientsäkerheten är det tyngsta argumentet till varför det är viktigt att införa standarder inom hälso- och sjukvården.” — Tomas Wennebo, sektorsansvarig för hälso- och sjukvård

– Rapporten visar tydligt de fördelar med att införa GS1-systemets standarder inom sjukvården i Sverige. Det leder till bättre patientsäkerhet och effektiviserar verksamheten, och av rapporten framgår att alla i värdekedjan vinner på det från tillverkare till patient, säger Tomas Wennebo, ansvarig på GS1 Sweden för hälso-och sjukvårdssektorn.

Bland de som undertecknat kravet finns representanter för företag som Johnson & Johnson, Mölnlycke, 3 M Bayer och Pfizer samt för sjukhus i såväl Europa och Nordamerika som Asien.

Flera länder använder GS1 inom hälso- och sjukvård

Australien har tagit ett beslut om att standardisering enligt GS1-systemet ska användas i allt från inköp till i den dagliga vården. USA har lagstiftat om att alla medicinteknisk utrustning måste märkas för att underlätta spårning (se separat artikel), och Argentina är ett annat exempel på hur man på nationell nivå nu ställer krav på spårbarhet av produkter som används inom sjukvården.

Och i länder som Nederländerna, Frankrike, Schweiz och Storbritannien börjar allt fler sjukhus att använda sig av det som kallas för patientnära scanning. Förutom att möjligheterna till identifiering och spårbarhet ökar, elimineras en mängd mänskliga felkällor.

– Svensk sjukvård och dess leverantörer är medvetna om utvecklingen och mycket har hänt under de senaste åren, menar Tomas Wennebo och pekar på hur Nya Karolinska Solna har fattat beslut om att arbeta med standardiserade processer och utgå från GS1-systemet. De största landstingen i Sverige följer också utvecklingen noga inom detta område och har antagit en vision om att använda GS1-systemet inom sjukvården.

Hälso- och sjukvårds prioriterad av GS1 globalt

Tomas Wennebo kom till GS1 Sweden 2006, och en av uppgifterna har varit att introducera GS1-systemet i svensk hälso- och sjukvård. Han är civilingenjör med inriktning på industriell ekonomi och specialiserad på supply chain.

– När jag började på GS1 Sweden hade det gjorts utredningar om att hälso- och sjukvården var en viktig sektor, men inte mycket hade gjorts i Sverige.  Sektorn är nu prioriterad av GS1 globalt.

Tomas Wennebo har också lång erfarenhet av att arbeta med e-handel och logistik. Vid sidan av patientsäkerheten är en effektivare och säkrare varuflödeskedja andra argument för införandet av standardisering inom hälso- och sjukvården.

– Men även när vi talar om att använda standarder vid tillverkning, lagring, inköp och distribution av produkter som används inom sjukvården så handlar det om patientsäkerhet, menar han. För att inte tala om hur hanteringen av läkemedel kan bli säkrare genom GS1-systemet.

Sjukvårdens viktigaste uppgift är att behandla patienter och se till så att rätt patient får rätt vård och rätt läkemedel med rätt dos enligt rätt diagnos. Ändå händer det att en patient får fel behandling eller medicinering på grund av att patienten har kopplats ihop med fel journal, prover, röntgenbilder eller läkemedel.

Standarder minskar misstagen i vården

Tomas Wennebo har på det personliga planet upplevt hur bristande rutiner och mänskliga misstag kan ställa till stor skada i det enskilda fallet. När hans pappa låg inlagd på sjukhus så fick pappan fel medicin, en medicin som han var allergisk mot och som pappan sagt till att han inte tålde.

–  Pappa fick vårdas ytterligare ett antal dagar på grund av det. Hade man använt sig av våra standarder och patientnära scanning, det vill säga en koppling mellan journalen, patienten och den medicin som delades ut hade det kunnat undvikas.

Mycket händer i omvärlden som förhoppningsvis påskyndar införandet av standardiserade processer i hälso- och sjukvården även i Sverige.

Tomas Wennebo pekar på tre viktiga händelser som kommer att få stor betydelse:

  • EU kommissionen har beslutat om direktiv för att försvåra spridning av förfalskade läkemedel.
  • EU kommissionen har infört två förordningar som börjar gälla 2016 om märkning av medicinteknisk utrustning.
  • I USA har en ny lag antagits om att all medicinteknisk utrustning måste märkas från 2014.

Börja använd GS1 och bidra till ökad patientsäkerhet

– I de kontakter vi har med såväl hälso- sjukvården som dess leverantörer visar vi på den nytta de har av att använda sig av GS1-systemet. Många använder sig av våra tjänster när det gäller inköp och logistik, nu gäller det att också få med vården. Det är då vi kan ta det stora steget mot bättre patientsäkerhet, säger Tomas Wennebo.

Till branschorganisationer, landstingen, myndigheter med ansvar för hälso- och sjukvården och politiker sprids information om vikten av att införa en gemensam standard inom hälso- och sjukvården. Tomas Wennebo och hans kollega Alice Mukaru har haft ett stort antal visningar och utbildningar i GS1 Sweden Concept Centre. Alice Mukaru har lång erfarenhet av sjukvårdsfrågor och har bland annat arbetat sju år i GS1 UK med hälso- och sjukvård. En ny grundkurs för hälso- och sjukvårdssektorn startar i höst.

Tomas Wennebo hoppas att det som nu händer i många andra länder ska få fart på utvecklingen i Sverige. Regeringen har lagt ett förslag om att bilda en ny infrastrukturmyndighet för vården. Den ska starta den första januari 2014 och är en ombildning av Apotekens Service AB från aktiebolag till myndighet. Men den ska inte bara arbeta med apotekens informationsstruktur, även frågor om så kallade personliga hälsokonton och tillgången till elektroniska journaler kan hamn på myndighetens bord.

– Om det kan tas initiativ på nationell nivå skulle det underlätta införandet av gemensamma standarder in hälso- och sjukvården. Men det är viktigt att utgå från de globala standarder som finns och fungerar, framhåller Tomas Wennebo avslutningsvis.