Affärsmöjligheter med spårbar återvinning

2013-11-21

I framtiden kommer allt mer produceras av återvunnet material. Och genom satsningar på spårbarhet kan återvinningskedjan effektiviseras. Det berättar Johan Felix, teknisk doktor vid Chalmers. Han har omfattande erfarenhet från forskning inom materialvetenskap och återvinningsteknik.

En del av förklaringen till en allt grönare produktion går att finna i färdriktningen som EU stakat ut; de europeiska företagen kommer att tvingas bli mer energieffektiva. Ett viktigt steg i den riktningen är kommande miljöklasser och bättre mått på resurseffektivitet. Tidigare miljöklassningar tar normalt bara hänsyn till energieffektivitet när produkten nyttjas, framtida klassningar kommer se till resursanvändning för hela kedjan – från produktion och användning till hur råvarorna återvinns.

De företag som är tidigt ute med detta kommer att bli konkurrenskraftiga. Dels finns det stora summor pengar att spara genom att vara mer resurseffektiv. Dels når de köpstarka grupper som är intresserade av dessa typer av produkter. Styrmedel, som t ex skattelättnader och miljöpolicies kommer att förstärka detta ytterligare. Sverige kan bli störst på detta om vi är ute i ett tidigt skede. ” — Johan Felix, teknisk doktor, Chalmers

Det här öppnar också upp för nya affärsmodeller som bygger på underhåll, anpassning och återvinning. Allt behöver inte heller återvinnas till råvaror – många uttjänta produkter kan få nya användningsområden. Ett exempel är batterier som kan lagra energi från vindkraftverk och solceller.

För närvarande lider återvinningen av brist på storskalighet. När Electrolux för några år sedan sökte efter företag som kunde leverera återvunnen plast till sin produktgrupp av miljövänliga dammsugare, fann de enbart ett företag som kunde leverera tillräckliga volymer av rätt kvalitet.

– Branschen har inte trott på det tillräckligt, konstaterar Johan Felix.

Nya affärsmöjligheter

Ett annat problem är den fragmentiserade värdekedjan. Vissa företag återvinner bara vissa typer av produkter och ämnen. Andra utför bara ett steg i återvinningsprocessen.

Här finns det stort utrymme till ökad förädling och nya affärsmöjligheter. Återvinningsföretagen kan förädla det som återvinns till råvaror eller faktiska produkter. Och i takt med att producenterna tar ett större ansvar för sina produkter genom hela livscykeln, ökar utrymmet för att sälja konsulttjänster om hur produkterna kan utformas för effektivare återvinning. 

För återvinningsföretagen finns det också stora vinster att hämta i ökad spårbarhet och kunskap om de materiallaster man hanterar. Johan Felix menar att de skulle kunna märka upp sina laster i större utsträckning i återvinningskedjan.

För återvinningsindustrin går 75 procent av energin till transporterna. Att ha mer exakt kunskap om vad frakten innehåller skulle effektivisera hanteringen. ” — Johan Felix

Detta skulle också kunna ligga till grund för rapporteringssystem, som visar vad och hur produkterna återvinns. Dels kan det användas gentemot mot myndigheter för att visa att företagen följer miljökrav, dels kan det ge större trovärdighet gentemot kunder när man bättre kan specificera det som återvinns. 

Ett möjligt scenario är att varorna märks med streckkoder eller RFID av producenterna. Det skulle kunna ge återvinnarna information om vad varorna innehåller – och hur de ska återvinnas.

Branschen behöver ta ett gemensamt beslut

– Det finns inget som hindrar att märka varorna hos producenten och lasterna inom återvinningsföretagen redan idag eftersom det finns stöd för det i GS1:s standard, säger Karolin Harsanji, ansvarig för spårbarhet på GS1. Däremot behöver branschen komma fram till ett gemensamt beslut att genomföra det och se till att företagen ansluter. Ju fler som ansluter desto större vinst för hela branschen.

Problemet är att producenterna i många fall betraktar den typen av information som rena affärshemligheter.

– Om återvinnaren inte vet om plasten i avfallet innehåller en numera otillåten tillsats, så tar den det säkra före det osäkra och skickar det till förbränning, säger Johan Felix. Det är möjligt att den här informationen skulle kunna hanteras under sekretess, vilket skulle kunna leda till högre effektivitet, återvinningsgrad och lönsamhet för återvinnarna. Och givetvis också en större miljövinst.

Vid sidan av lagstiftningen som en viktig drivkraft, tror Johan Felix starkt på samverkan.

– Jag tror på projekt där hela värdekedjan förs samman och gemensamt diskuterar utmaningar som till exempel betalningsmodeller för återvinningsarbetet. Betalningsmodellen måste ge samtliga parter i värdekedjan incitament för att bidra till en mer hållbar återvinning annars kommer ingen att vinna. Ska vi driva utvecklingen framåt måste alla tjäna på det.

Även Karolin Harsanji betonar de stora vinsterna som finns att hämta genom att föra samman värdekedjan.

– GS1 arbetar dagligen med att sammanföra gränsöverskridande handel och ser fram emot att även återvinningsbranschen närmar sig GS1s standard, konstaterar hon. Vi är en neutral plattform för samverkan mellan alla typer av branscher och företag och verkar för att underlätta hanteringen av artikel- och informationsflöden för att skapa affärsnyttor för alla parter i värdekedjan.