I slutet av året börjar den danska fiskeflottan märka sina fisklådor med permanenta RFID-taggar. I första hand är syftet att skapa spårbarhet för att minska det stora svinnet av lådor. Men samtidigt förbättras logistiken i hela leveranskedjan, vilket ger stora vinster i den danska fiskindustrin.
Inledningsvis kommer lådorna att användas av 700–800 danska fiskebåtar, hamnar, fiskauktionshus, inköpare, fiskfabriker och rengöringsanläggningar för lådorna – och på lite sikt även av transportföretag, förpackningstillverkare, grossister, restauranger och butiker. Företaget bakom returlådesystemet heter Pack & Sea A/S. Dess VD är Knud Ringgaard som också är operativ chef för Hanstholm Fiskeriforening.
– När vi har tagit systemet i skarp drift och kan visa att det är framgångsrikt kommer lösningen ganska fort att börja användas inom den danska fiskindustrin i stor skala, säger han. Vi har inga siffror på hur mycket industrin totalt kan spara på lösningen, men det rör sig om stora pengar.
Spårbarhet av lådorna minskar svinnet
Hanstholm är en fiskeby på norra Jylland. Hittills har Hanstholm Fiskeriforening och de övriga lokala fiskeriföreningarna i Danmark haft egna system för uthyrning av fisklådor. Vid årsskiftet 2005/2006 bildade föreningarna Pack & Sea med uppgiften att skapa ett gemensamt returlådesystem med spårbarhet för lådor och fiskprodukter.
– Anledningen till kraven på spårbarhet var framför allt det stora svinnet av våra plastlådor, säger Knud Ringgaard. När fisklådor inte kommer i retur är det svårt att ta reda på vart de har tagit vägen och vem som egentligen är ansvarig för att återbringa dem.
I början av projektet fanns det funderingar på att satsa på streckkoder. Ett mindre antal föreningar har gjort försök med streckkodssystem, men de har inte varit lyckade.
– Streckkodsetiketter blir förstörda eller svåravlästa i miljöer med vatten, is och fiskslem. Jag har personligen upplevt hur folk håller på att bli galna när de måste scanna en streckkod sju gånger innan den fungerar.
Tuff miljö inget problem med RFID/EPC i lådan
Det var Thyborön Fiskeriforening som först pekade på möjligheten att använda RFID/EPC-märkning för att hålla ordning på fisklådorna. En RFID/EPC-tagg med ett unikt nummer som definierar typ av låda och individ fästs i varje fisklåda. Avläsningen av taggarna påverkas inte av den blöta miljön på båtarna.
– Eftersom koden är unik kan varje enskild fisklåda spåras. Det är ett starkt incitament för dem som använder lådorna att återbringa dessa. Då riskerar de inte att tvingas betala ersättning.
Den nya standardlådan med inbyggd RFID/EPC-tagg kommer att tillverkas i omkring 150 000 exemplar, vilka ska ersätta alla gamla lådor. En standardlåda rymmer närmare 70 liter och mellan 25 och 40 kilo fisk, beroende på vilken sort det är. Fisklådorna ska vara robusta för att klara många transporter och turer i rengöringsanläggningar, och deras livslängd ska enligt kraven uppgå till sex–åtta år.
Scannas i samband med rengöring
I samband med rengöringen av fisklådan registrerar en RFID/EPC-läsare att den har kommit i retur. Läsaren skickar informationen vidare till en server där den finns tillgänglig för de olika aktörerna i leveranskedjan.
– Om någon låda inte kommer tillbaka är det lätt att undersöka vem som senast hade den, fortsätter Knud Ringgaard. När vi levererar exempelvis 500 lådor till en fiskare är han ansvarig för dem tills han har avlevererat dem på en fiskauktion eller till en inköpare, vilket framgår av den senaste avläsningen av taggen.
Eftersom returlådesystemet blir gemensamt för alla stora fiskhamnar i Danmark behöver lastbilar inte längre transportera mängder med tomma fisklådor mellan hamnar som Hanstholm, Hvide Sande, Skagen och Esbjerg. De behöver inte längre returneras till de lokala fiskeriföreningarna, utan kan rengöras och börja användas vid den hamn där de finns.
Lägre kostnader innebär oförändrad avgift
– Att få systemet sjösatt kostar en hel del, men det kommer att betala sig ganska snart genom de besparingar som det minskade svinnet ger. Det innebär att avgiften inte behöver höjas för den enskilde fiskaren som använder fisklådorna.
Vid sidan av det minskade svinnet ger systemet en bättre och smidigare logistik och lägre fraktkostnader.
– Det blir mycket lättare att sköta hela hanteringen kring lådorna. Eftersom systemet vet vilka fiskebåtar och företag som har använt fisklådorna kan faktureringen ske automatiskt.
Säkrare mat och bättre förtroende för branschen
Spårningen av fisklådorna framåt och bakåt i leveranskedjan kommer att ge bättre matvarusäkerhet och ett ökat förtroende för fiskbranschen. Framöver kommer RFID/EPC-systemet även att användas i butiken. Det innebär att konsumenterna enkelt kan få upplysningar om vilken båt som har fångat fisken och när det skedde samt all möjlig annan information om produkten.
RFID-systemet med de nya spårbara returlådorna förväntas bidra till att förbättra den danska fiskerinäringens konkurrenskraft i utlandet. Danmark exporterar färsk fisk till många länder i Europa. Den största försäljningen sker i Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Holland och Belgien.
Enligt planerna skulle RFID-systemet tas i bruk redan tidigare i år, men projektet blev försenat.
– Nu har vi hittat rätt leverantör av RFID/EPC-taggar och IT-system. Vi räknar med att ta systemet i skarp drift i slutet av året, säger Knud Ringgaard.
Måns Widman